Till varför man inte låter sina nära och kära att läsa manuset innan den gått i tryck. Det är bara vissa väl utvalda vänner som fått läsa och det beror på att man får konstruktiv kritik av dem. Av familj är det lätt att få kritik i en helt annan form. (inte elakt eller så utan fel typ av kritik). Ja, ni vet ju själva, det är bättre att övningsköra med trafikskolan än med sina föräldrar eller familjemedlemmar. Jag tror ni förstår vad jag menar.
Hur som helst så har inte min sambo fått läsa mitt första manus, utan jag tänkte att han får läsa det först när det gått i tryck. Här om dagen var han hemma när jag satt och skrev. Han frågade om jag kunde tänka mig att läsa upp något ur mitt manus. Vilket jag gick med på. Jag läste tre kapitel (ur mitt pågående manus). När jag läst klart sa han:
- Det var bra, riktigt bra. Du... det var fan professionellt!

Den här stunden kommer jag alltid minnas med ett snett leende. Samtidigt som jag hörde hans förvånade och uppriktiga svar kunde jag inte låta bli att förundras över om han trott att jag suttit och lekt i 1½ år. Om så var fallet måste jag säga att han borde fått guldmedalj i ödmjukhet och tålamod inför mitt skrivande.