Det är ingen hemlighet att jag aldrig följde Army of lovers under deras storhetstid. Det berodde på två saker, eller rättare sagt två personer. Är det inte konstigt att vissa människor påverkar en negativt även om man aldrig har träffats i verkligheten? Alexander och Jean Pierre tilltalade mig aldrig. Tvärtom. Av någon underlig anledning har jag alltid mått dåligt av att se Alexander. Det är hela hans utstrålning som jag inte kan med. Visst heter det att man inte ska dömma någon för utseendet. Jag dömmer honom inte. Men jag inser att man inte kan älska alla. Jean Pierre var bara en pellejöns i mina ögon. Därför följde jag inte deras framgång, däremot kan jag givetvis sjunga med i deras hitlåtar och gillar låtarna mycket.

 

Varför skriver jag nu om detta? Jo, för att jag precis har läst ut "Adjö det ljuva livet" av Camilla Henemark och Carina Nunstedt.

Varför köpte jag då boken? Jo, för att jag var på Books & Dreams event i nov-12 och lyssnade då bl a på Camilla. Hennes sätt att berätta om sin knasiga mormor och udda uppväxt väckte mitt intresse.

Den här boken har fått mig att vända på dygnet helt och hållet. Låg här om kvällen och läste till 04:35.
Samtidigt som jag fascineras av Camillas förmåga att hela tiden leva i sus och dus, bland mångmiljonärer och vanliga fylltrattar. Blir jag också förundrad över hur hon klarade sig igenom livet utan några större smällar. Bara tanken att hon som 13-åring reste ensam i Europa och tävlade utan någon nära vuxen. (!!)
Och alla gånger hon flytt utomlands själv, levt vind för våg och trots det gått vinnande ut situationen. Vart i världen hon än befann sig hamnade hon i gräddan av lyx. (nästan alla ställen i alla fall.)
Hur hon sen spenderade alla pengar helt galet istället för att spara och investera. Emellanåt i berättelsen skulle man vilja skaka om henne och tala henne till rätta.

Boken har också fått mig att se tillbaka på Army of lovers storhetstid, allt finns ju på youtube. Med mobilen liggande bredvid mig när jag läst har det varit lätt att snabbt surfa in på låten de pratar om i boken, på den pinsamma intervjun som Stina Dabrowski gjorde. Allt har jag återupplevt.

Det är få förunnat att ha två så starka människor vid sin sida som hon har haft. Utan dem hade hon inte levt idag. Jag tänker på Johan och Anders. * Allt guldskimmer över dem! * Vilka vänner! 

Jag kommer att sakna boken och jag önskar att La Camilla tar sitt varumärke till en ny nivå. Är det någon som klarar det så är det hon. Om hon bara låter ljuset komma in.
Camilla sa på eventet "Köp min bok, för jag är luspank", jag köpte den för att jag kände med henne och nu känner jag ännu mer med henne. Jag önskar henne all lycka på vägen tillbaka till livet och jag vill passa på att tacka Carina Nunstedt för läsupplevelsen.

Läs boken ni kommer förundras och fascineras!