Det löser sig en vacker dag...

Hur kommer det sig att man säger så? Idag är en vacker dag och ingenting har löst sig. Inte vad jag vet i alla fall. Däremot har jag fått ett refuseringsbrev från ett barnboksförlag. Borde inte refuseringar komma på regniga dagar?
 
Hur som helst. Fick en bra löprunda och det var lite av vad den här dagen handlade om. En del av den vill säga. 9 km totalt, sprang 7 km. Efter ca 2 km fick jag ont i knät,( som jag får emellanåt.) Då gick jag 2 km och sen sprang jag resten. Jätteskönt och det roligaste av allt var att de sista 2-3 kilometrarna kändes absolut bäst.
Under min tur lyssnade jag på pod radio, (vilken bröts vid två tillfällen, sugande. Men det gick snabbt att fixa) Lyssnade på den stackars kvinnan som dömdes av folket som en barnamördare. Fruktansvärt hur människor kan behandla någon för att de "tror" att de vet svaret. Trots att hon blivit frikänd från brott.
Verkligen värt att lyssa på "Dråpmisstänkta barnläkaren på Astrid Lingrens sjukhus." (P3 Dokumentär)
 
Eftersom vi lever i "passa-på-landet-Sveige", så är jag mycket nöjd med att jag passade på att springa min runda och därtill lade jag till en kort cykeltur. Nu bär det av till en gymnastik hall, någonstans söder om söder. DÄR ska jag skriva på mitt nya manus. Tjohooo!
 
På frågan
- När får jag läsa din bok?
Kommer jag hädanefter svara: 
- Du läser den en vacker dag. 
 
Ja, med tanke på att allt löser sig en vacker dag... ja, ni fattar. (var jag så där extremt övertydlig och jobbig nu. Förlåt då!)
 
Med vårens sköna dofter i näsan intar jag ett svettigt omklädningsrum och njuter av det. Varje minut. :D

Kommentarer

Kommentera inlägget här:



Namn:
Kom ihåg mig?

E-post:


Länk:


Kommentar:


Trackback