Nu är det äntligen fredag. Den här helgen har jag för avsikt att jobba minst två timmar per dag. Det finns en god anledning till det. Berättar mer fram över.

 

Det bästa med det här yrket är att skrivandet är mobilt. Var helst jag vill, kan jag slå ner rumpan och plocka upp min dator, dock behöver jag tystnad. I snudd på total tystnad.
   Men jag ser stora fördelar här hemma. Oftast sitter jag förstås vid min skrivbord i min ord- och smyckesverkstad. Men ibland i soffan, i sängen, på altanen, och som i natt, då stod jag vid köksön och jobbade.
   Allt är så glammigt runt en köksö i all reklam, familjen samlas, läser läxor och lagar mat tillsammans. 

Men, för en gångs skull stämmer reklamen. 
När vi byggde om köket för si så där 6-7 år sedan köpt vi en köksö och den är verkligen familjens samlingspunkt. Så har ni plats och möjlighet så köp en. :D

   Barstolarna som hör till är aldrig särskilt bekväma om man vill hänga där länge, därför står jag alltid och skriver om jag jobbar vid den.

 

Men den bästa saken jag har, förutom datorn då, är mitt höj- och sänkbara skrivbord. Idag ska jag stå hela dagen. Blir alldeles för mycket sittande i det här yrket.

 

Igår tog jag årets andra löprunda, det går tungt, men det går framåt och tiden ( den som faktiskt driver min löpning framåt) var bättre än i förrgår. Så här i början av säsongen blir det bara korta streckor dryga 3 km. Enbart för att man ska sluta när det fortfarande känns kul, annars vill man inte ut igen.( i alla fall inte jag)

   Jag har aldrig tyckt om att gå i skogen själv, så nu är det "pay-back-time" för barnen.
Allt skjutsande, hämtande och lämnande gör att de minsann får lägga en stund på mig och cykla el springa med spåret runt. När det blir längre sen, då springer jag själv på helt andra ställen.
ujhijhuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuu (här kom Curry och klev rakt över tangentbordet)

   När jag springer och barnen är med så är det alltid en och en, då har vi dessutom god tid på oss att prata enskilt. Utan vare sig syskon eller skärmar som distraherar.

 

Apropå barn.I morse bad jag Oliver 13 år väcka Emil snart 15 år.
Svaret jag fick var.

- Mamma, seriöst. Är det inte dags för honom att bli ansvarsfull...