Utan leta där du står. 

 

Tror att de flesta av oss har en förmåga att krångla till allt. Göra det svårare än vad det egentligen är.

Jag har bestämt mig för att sluta gå över ån för att hitta det jag söker.

Kanske lurar det runt hörnet?

 

Jag vänder på ord, skriver meningar, stryker och skriver om. Tar bort hela stycken och lägger till nya. Ett evighetsjobb utan slut.

Nu längar jag ut, vill kunna sitta ute och skriva. Höra fåglarna och plocka några hallon när jag blir sugen.

 

I boken jag läser nu, har en av karaktärera tagit hem smultronplantor från skogen och planterat på tomten. Det har jag också. Och visst fungerar det. :D 

I fyra års tid har jag fått fina smultron från Gotland precis utanför min dörr. Ser fram emot att äta dem. Det är inte länge kvar nu.