Kändistätt på landet

På min signering idag träffade jag John Eyre omslagsmakare till bland annat Da Vinci Koden och Liftarens guide till galaxen. 

Han gillade mitt omslag och köpte boken. 

Joakim Langer författare och restaurang ägare. Han har skrivit 11 böcker och driver Langers inn i Kappelshamn. Han köpte boken innan vi officiellt hade öppnat.

Sofia Lundbergs pappa kom förbi och berättade om Sofias framgångar (utgiven i flera länder) och jag berättade att jag läst och gillat boken mycket. 

Leila kom förbi och sa hej. Hon köpte boken 2015. 
Jättekul med alla möten. 

Och inte minst alla nya läsare. 

Träffade en mycket modig kvinna (från Skåne )vid namn Gunilla. Hon flyttade ensam till Gotland och köpte en stor hästgård för ett år sedan. Den driver hon ensam. Det kallar jag girl power. 
Hon bjöd in mig på kaffe när jag har vägarna förbi. 
Det har jag i stort sett varje dag. Klart jag kommer!

På frågan som jag ofta fick under signeringen:
- Jobbar du heltid som författare?
Fick alla samma svar.
- Jag jobbar stenhårt på att få göra det. 

Nu gläds jag åt en härlig dag och roliga möten. Självklart berättade jag att nästa bok kommer den 25 januari. 

Dags att återgå till manus 6 och 7 som jag redigerar. 

Som kag sagt förut:
Don't let dreams be dreams. 


Små korta pauser

Så här kan det se ut i en kreativ skrivmiljö när solen står högt på himlen. 

Jag redigerar mitt senaste manus med arbetstitel Ensam kvinna söker.
Jag är i slutfasen innan manuset ska skickas ut till förlagen. 
Den delen av redigeringen när utfyllnadsord ska väck. Ord som: ju, kanske, i alla fall osv. 

Listan kan göras hur lång som helst. 
Självklart får orden förekomma i texten men inte överallt och på varje sida.
 
Den här redigeringen är hyfsat enformig och kräver således många korta pauser. 

I skrivandestund har jag ett ord kvar att gå igenom. När det är klart är det dags att skriva ut manuset och läsa igenom texten ytterligare en gång innan jag skickar iväg den. 

Det här är mitt liv. Det är här jag trivs som bäst i den kreativaprocessen. 


Plötsligt händer det!

Plötsligt händer det att min bok hyllas i en podd som handlar om bestsellers. Ja, ni läste rätt. Bestsellers!


Förstår ni? Helt otroligt. Plocka ner mig på jorden innan jag svävar iväg. Min bok. Min debutroman I ditt kvarter. 

Som jag skrev i gårdagens inlägg så lyssnar jag på olika typer av skrivpoddar. Allt för att insupa olika skrivtekniker och tips. Som glad amatör är detta stort. Väldigt stort. Jag sitter här i solskenet på min altan med ett leende som lyser skarpare än universums alla solar tillsammans. :D

Är ni nyfikna på vad som sades får ni gå in och lyssna på Skrivdrömmar och dagens avsnitt (nr 16).
Är ni en icke skrivande person som inte vill fördjupa er i själva tekniken så kan ni spola fram till 1:44 så kommer lästipset från panelen. 

Det här är så otroligt peppande inför nästa boksläpp (25 jan-18)

I nästan två timmar har jag i sällskap av Curry the cat lyssnat på massor av tips på vad en bestseller innehåller. Tack för ännu ett intressant poddavsnitt och ett extra stort TACK för att ni hyllar min bok.
Magiskt! 


Feelgood, deckare, thriller, skräck, romance eller sci-fi?

Vad läser du i hängmattan i sommar?

 
Jag får ofta frågan vad jag läser och inspireras av. 
Helt ärligt så har jag ingen favorit genre. Jag skulle vilja att det fanns en ny genre. 
Jag lyssnar på många olika skrivpoddar och författarna som pratar i dessa poddar är rörande överens om är att de skriver sånt som de själva vill läsa och saknar i bokhandeln. Det gör jag också.

Min genre är egentligen inte feelgood även om feelgood är en bred genre. 
En förläggare skrev i ett resuseringsbrev att det kändes nytt och fräscht att jag blandar feelgood med spänning. Och det är sånt jag gillar att läsa och skriva.
Jag vill ha sköna berättelser med spänningsmoment som driver berättelsen. Inte bara en massa missförstånd och kärleksproblem. (förlåt att jag generaliserar här, men oftast är det så)

En ren feelgood är en relationsroman utan någon vidare spänning som efter sista sidan ska lämna läsaren med en skön lyckokänsla i kroppen. Det gör inte mina berättelser.

Deckare å andra sidan innehåller alltid mord och den typen av spänning är jag inte ute efter. 
Självklart kan folk både dö och försvinna i mina manus, men jag vill inte skriva om en mordgåta.
Därför skulle jag vilja att det fanns en genre som är en blandning av feelgood och spänning.
Ett tips på namn skulle kunna vara feelcuriosity. Det är nyfikheten jag vill åt både när jag skriver och när jag läser.
 
Jag tog upp det här med en förläggare en gång (Kristoffer Lind) men det verkar vara omöjligt att skapa nya genrer. Jag tycker att det är rätt konstigt ändå eftersom förlagsvärlden skriker efter någonting nytt. 
Nu säger jag inte att jag skriver någonting nytt som aldrig skrivits tidigare för det stämmer inte. Det finns som ni vet massor av författare som skriver feelgood berättelser med spänning. Men det finns ingen egen genre för just det. Jag tycker det känns fel att kalla mina manus för feelgood när det inte riktigt är feelgood. Men böckerna måste tillhöra en genre eftersom bokhandlarna ska veta i vilken hylla boken ska stå i. 

Som svar på frågan högst upp så inspireras jag mer av vardagen och filmer än av andra böcker. Kanske beror det på att jag sällan hittar böcker som passar mig. Jag läser massor och lyssnar på mängder av böcker i olika genrer men det är länge sedan jag läste en bok och kände wow- den här boken är för mig.
 
Finns det någon genre du skulle vilja se som inte finns i dagsläget? 
 
Min bok Närmare än du tror som kommer ut i jan-18 hamnar i feelgood-facket. Men som Bokfrun skrev i sin blogg så är det mer av en nagelbitare (som man oftast säger om thrillers, skäck och deckare). Läs hennes fina ord om boken här: 
http://bokfrun.bloggplatsen.se/2017/07/12/11459998-narmare-an-du-tror-jenny-jacobsson/
 
Kolla in herregud&co på fb. Många coola bilder. Lånat bilden ovan därifrån.

Återkoppling är den bästa motorn

Det bästa som finns är återkoppling på det man skrivit. Idag fick jag ett jättefint meddelande ang pocketen I ditt kvarter. Delade det på min författarsida på facebook. 
www.facebook.com/forfattardrommar

Det här med återkoppling är som energidryck när man sprungit ett lopp.
Man får ny energi att jobba lite hårdare, prestera lite bättre och leverera det bästa man kan.
 
Jobbar nu med slutredigering av manuset som ska bli bok i januari. 
Ja, slut och slut. Nu ska texten korrläsas av språkgranskare och andra som återkommer med feedback. Sen måste jag igenom texten ännu en gång. Never ending.

Det sägs att en författare går igenom sin text ca sju gånger innan den är redo att tryckas och ja, det ligger mycket i det. Vet inte vilken gång i ordningen jag gått igenom manuset. Men en sak är säker. Manuset blir bättre och bättre för varje gång.
Nu är det mest finlir vilket är extra kul.
 
Snart kommer det säkert ett mail med omslagsförslag... Bara det liksom. Såååå nyfiken. :D
 
Bilden är lånad.
 

På vilket trappsteg är du?

Man kan välja om man vill ta trappan upp mot det okända och framtiden eller ner mot så-som-det-alltid-varit. 


Kanske har du till och med satt dig ner på ett trappsteg. För visst händer det att livet står på hold trots att tiden rusar. 

Jag står näst högst upp på trappan med blicken fokuserad på ledigheten som finns bakom nästa knut. 

Trappan leder inte bara mot semestern. Exakt var den leder kan ni läsa om i min senaste roman Närmare än du tror som kommer ut i januari. 



Blod och ambulanser

Skriver om slutet på min kommande roman.

Vad sägs om blod och ambulanser?
Poliser och vaniljbullar...
Gröna shorts och lila topp med vita fjärilar...
Foppatofflor och gummistövlar.
Sol, bad och ett och annat lik... eller? 
Hur var det nu?

Mer kan jag inte säga 😂

Nu. Sova. Godnatt!


Den känslan

När man precis ska somna och tanken slår ner som en bomb. 

Skickade jag fel manus till förlaget?

Med en snabb koll i mailkorgen konstaterar jag att rätt manus gått iväg. Dock inte till ett förlag. 

Dags att somna om. 

 


Balansera mera

Tanken är att hitta balans mellan heltidsjobb och skrivandet.

Inte helt lätt. 
Vill man komma någon vart måste man leverera och inte ligga på latsidan. 
Vad väljer man då bort? 
Ja, det finns inte mycket att välja på. 
Umgänget med vänner får stryka på foten. 
Vilket i längden är ohållbart. För hur kul blir livet av att jobba 200% och aldrig njuta av att hänga med polare. 

Här måste förändring ske. 

Igår hade jag semester enbart för att jobba med texten och således frigöra helgen till vila, vänner och nöjen. 
Istället för att jobba 2 timmar om dagen alla dagar i veckan med texten fick jag en sammanhållen arbetsdag vilket ger så mycket mer när man är inne i texten. 

Hoppas kunna fortsätta att ta skrivdagar. Det här var min tredje semesterdag i år som jag haft som ren skrivdag. 

Helgen som gick var full av vila och picknick vid havet. Sånt som jag annars bortprioriterar. Jätteskönt!

Målet nu är att lämna in manuset innan jag påbörjar min semester om ett par veckor. Enbart för att kunna ha semester på min ledighet och ingenting annat. 

Övning ger färdighet.