Ibland kan man inte vänta på att andra ska passera, ibland måste man köra på för att inte fastna i gamla hjulspår.

Många som skriver lägger upp hela sin berättelse i huvudet eller på något annat sätt innan de börjar sin skrivprocess. De bestämmer redan innan storyn börjar, vilka som ska var med, vad de heter, var de bor och hur deras liv ser ut. Som jag berättat tidigare, så har jag inget klart. Varje dag börjar med ett vitt papper. Nackdelen med det nu är att det blir svårare att i efterhand försöka hitta karaktärernas bakgrund och boende. Samtidigt vet jag att det kommer bli samma sak när jag skriver nästa manus, storyn berättar sig själv jag skriver bara ner den.

Jag är en sån person som aldrig ser en film två gånger, om det inte gått minst 10år emellan. Blir uttråkad av att veta hur det slutar. Det gäller även för boken, skulle jag ha en hel bok i huvudet som ska ner i text, skulle jag känna mig omotiverad att skriva ner den, det skulle vara som att sitta och skriva av en text, ord för ord i 300 sidor. Hua!
Däremot har jag inget emot att berätta om en bok som jag läst och tyckt om från början till slut. Lite märkligt kan tyckas.
Idag kommer det bli ett inlägg, för vi ska på fest och den börjar redan kl 11.00…