Om du drabbas

av skrivkramp vilket jag tror att de flesta någongång drabbas av. (har inte drabbat mig ännu... peppar, peppar! Hemska tanke!) Ibland kommer man till ett ställe i sin text där det måste hända någonting helt nytt. Jag har några förslag på hur man kan komma vidare.

 

* Välj ut en person snett framför dig på bussen. En helt vanlig kvinna med glasögon, handväska och ett paket i handen. Ser hon inte ovanligt ledsen ut? Är inte handväskan väldigt stor? Vad innehåller paketet hon håller i?

* Och mannen med barnvagnen, är det verkligen ett barn som ligger där i, ser det inte mer ut som en mumifierad katt?

* Hur mår hunden som just klev på, droppar det inte blod ur nosen på den? Och varför låter det som den gnäggar när den skäller? * Chauffören som tittar skelögt på dig när du kliver på och som dessutom har 6 fingrar på ena handen. Vad sitter han och drömmer om när bussen rusar mellan hållplatserna?

* Har inte mannen som sitter längst bak suttit i exakt samma vinkel under hela den långa resan, ser han inte ovanligt blek ut? Lever han?

 

Ja, överallt omkring oss passerar figurer man kan stoppa rakt in i sina texter. Det gäller bara att ha tid att titta på dem.

Har man inte har tid att gå ut och reka.

* Skriv in det första ordet som kommer upp i huvudet i googles sökmotor, klicka på bilder. Skriv om det som är på bild 5,12 och 23.

* Slå på tv:n och skriv om första personen som kommer upp i rutan men lägg till ett ovanligt handikapp.

 

 

Hur gör ni om ni får skrivkramp? Som sagt, jag har aldrig drabbats av det än, men jag är väl förberedd. ;)

Jag drabbas sällan av någon direkt skrivkramp heller, mer av frustration att jag inte riktigt får grepp om historien. När det händer brukar jag ta en promenad, eller i alla fall göra något helt annat en stund. Då brukar det släppa :-)

Så klok du är Jenny, kanonbra förslag, tack för dem! Jag skriver på en spänningsroman och fördelen med en sådan är att om jag drabbas av skrivkramp (och jo, det har hänt minsann) så kan jag slänga in någon person som beter sig underligt, ett lik i biblioteket (typ), saker som min huvudperson ser eller hör som verkar mystiskt eller annat som kan skapa spänning :-) Så kul det är!!!

De skrivkramper jag får handlar nästan aldrig om att jag inte vet vad som ska hända (tack, outline!) utan mer om självförtroende-issues eller tvivel över projektet jag håller på med. Men skulle detta hända skulle jag nog bara hoppa till nästa ställe där jag vet vad som ska hända och fortsätta därifrån.