Ja, så kan det gå när man har varit på Författarveckan på Fårö. Då kan man behöva gå på avvänjning eller något. Eller åtminstone en succesiv nedtrappning som vi nu ska ha. Flera av oss ska in på Författarkliniken i helgen.

 

Det är inte så illa som det låter. Men det är en perfekt nedtrappning efter en underbar vecka tillsammans.

 

Ser fram emot en mycket händelserik höst, både vad det gäller förlag, avtal, arbete och mycket annat. 

Jag känner på mig att hösten kommer bli ljus trots att mörkret faller snabbare nu.

 

Häng på här, på min författarsida www.facebook.com/forfattardrommar eller på min instagram om ni vill se hur det går. Insta: jennyjjacobsson

 

 

 

Signering Fårögården 

Fika på Sylvis Döttrar med Cissi och Eva.

Tidig morgonpromenad 7,8 km

Ögonen matchar klänningen

Gemensam middag med HELA gänget.

Daglig motion!

Signering på Sylvis döttrar. Jossan, jag, Eva J, Åsa, Ronnie och Eva L.

Arbete kräver koncentration och gott te

Fika på Ebbas med Anne, Åsa, Jossan, Anne-lie, Cissi, Ronnie.

In kommer en kär gammal vän. Macke och jag. 

Årets sista dopp dagen till ära. +22 gr i vattnet. Ulrika och jag. 

HD träffen på Fårö ( med 1800 motorcyklister) följdes upp av Miniträff på Fårögården.

Elisabet, Anne-lie, Eva Å och Åsa

Anders, Catrine, Anne, Jossan och Eva L

Sist men inte minst sista kvällens vackra solnedgång över Ekeviken. 

I morgon bär det av hemåt. 

Bästa vädret man kan tänka sig. Bästa sällskapet och jag sköter mina skriv-mål varje dag. 
Det jag glömde bort idag var promenaden. 😳 Tur att jag måste till Ica i morgon och köpa mer frukost. 

Vilket jag gjorde med bravur medan andra låg och sov (läs Eva Jansson)

Hursomhelst blev det en promenad på 6 km, gófika och en hel del glada skratt längs promenaden. 

När vi kom tillbaka till Fårögården var det dags att svida om till releasefest. Och som jag har skrattat ikväll. 

Tack Åsa för det goda vinet. Tack Camilla för din härliga releasefest och tack till alla er som skrattade tillsammans med mig. 

I morgon är en annan dag. 

Vem var först på plats idag? Ja, givetvis jag! Om man bortser från Annie som kom redan igår. 

Intressant ändå. Jag tog bussen ut till Fårö. Strax innan jag kliver av så talar chauffören om att det är sista bussen för i år... 

Ja, du läste rätt. Sista bussen för i år...

Kom genast att tänka på alla dom författare som kommer hit och som kanske tänker lämna tidigare än lördag. 

Tur ändå att det finns en taxi på Fårö. EN taxi. 😉

När de andra trillade in runt 16- tiden åkte vinet fram. Det ryktas om att det finns ett stort antal BiB:s här. 

Det är i alla fall ingen risk att någon åker här ifrån med torr strupe. 

Nu drar det ihop sig til författarveckan på Fårö. Ska bli jättekul och jag har inte skrivit ett ord i mitt senaste manus sen den 3 aug. Ser fram emot att träffa alla som var med förra året och alla nya som kommer. 

 

Det är inte helt lätt att hålla sig ifrån skrivandet, men jag fyller tiden med bad, motion, sommarpratare och läsning.

 

Mitt mål om daglig motion håller bra. Har bara missat två dagar. Det är mycket som rör sig i huvudet på mig just nu. Mest positiva saker. Vilket är väldigt skönt med tanke på hur negativt allt kändes för inte mindre än två veckor sen.

Jag är övertygad om att allt kommer att lösa sig på absolut bästa sätt. Det finns en anledning till att jag skriver och det kommer att visa sig.

Lång intervju, snabb fotografering och resultatet blir tvärtom. Stor bild - lite text. 

Inte för att det gör något. Det var bara en tanke som slog mig. 

Jättekul att de ens vill skriva om mig. 

Direkt efter blir det signering hos Wessman och Pettersson. 

Det är +27 grader här idag, solen står högt på en klarblå himmel. Risken är stor att både turisterna och gotlänningarna  håller sig på stranden med tanke på den solfattiga sommaren. 

Hur som helst blir det en bra signeringsdag, för om det regnat hade vi fått ställa in. 

Det är just såna här dagar jag längtar till när regnet öser ner eller när snön ligger tjock på marken. 

Här om dagen slog det mig att man ( i alla fall jag) blir sämre och sämre på att fira mina färdiga bokmanus.
Första manuset firade jag med tårta och champagne. 
Var oerhört glad över att jag lyckats skriva en "hel" bok.

Nu skriver jag på mitt sjättebokmanus. 
De två sista har jag knappt reflekterat över att jag skrivit klart innan jag kastat mig in i nästa.

Har jag redan blivit arbetsskadad och van vid all leverera så jag inte ens tar en kopp te för att fira? 
Visst klappar jag mig själv på axeln, men tårtan då?

Nu finns det andra anledningar till att jag avstått tårtan då författarlivet är ett mycket stillasittande jobb, vilket verkligen har satt sina spår sista två åren... Så. Ja, jag borde fira bättre åtminstone med lite bubbel.

 

Hur firar ni?
Eller hur skulle ni vilja fira om ni skrivit ett bokmanus?