Det berömda regnet

Det berömda regnet kom i exakt tid, lagom till fackeltåget. 
Tänk att vi haft strålande solsken i över två veckor. Så kommer Valborg med regn och kyla.
Är det inte så att man borde fira in våren med pompa och ståt?


Nä, vi firar in våren med iskalla fingrar och vinterjacka. I bästa fall hade man tagit på sig mössa och halsduk, men inte jag. 


... Och inte S heller, som dessutom har ögoninflammation och förkylning i kroppen. 
Hur som helst, vi hann grilla med vänner innan regnet kom. Mycket trevligt. 

Påminn mig nästa år, skidoverall, mössa, vantar och paraply=Valborg. 
"Varför lär man sig aldrig?"

Kall enda in i märgen, njuter jag av regnet som smattrar mot mitt fönster och fårskinnstofflorna som sakta tinar min kropp.


Osalig ande

Flyter mest omkring och funderar.
Löser tankenötter och antecknar.
Känner mig som en osalig ande som flyter fram och tillbaka över golvet, utan att få ro.
 
Är det inte fascinerande att en blixtsnabb tanke kan plitas ner med några rader och plötsligt har folk från hela Sverige blivit involverade?
Jag tänker på projektet jag skapat. #Älskanoveller. Det var ingen genomarbetad tanke, utan jag fångade den när den kom och skrev genast ner den på facebook. Två minuter senare var bollen i rullning.
 
Snart rullar bollen i mål. Det vill säga delmål ett. För mål två är att lyckas sälja boken över hela Sverige, eftersom vi är 24 författare utspridda över hela landet.
Det kommer bli en releaseturné som tar sin början här på SÖDER i STHLM.
Galet egentligen när jag tänker på vad jag "ställt till med", men coolt också. Att det kan hända, bara man går från tanke till handling.
 
 
 
 
 
 

Ännu mera topprekord

Nedräkningen har verkligen börjat. Snart är det releasefest för #Älskanoveller och jag har suttit och mailat diverse lokaltidningar och dyl.
Ska bli så kul.
Vi ska vara i mysiga Bysis bok och pappershandel.
 
Hojta till om ni inte fått inbjuda och vill komma, så fixar jag det.
 
 
Kom och drick bubbel med oss.
 
 

Topprekord

Igår hade jag topprekord i antal läsare på bloggen. Det måste firas med solsken!
 
 
Idag har jag skickat mitt manus till en redaktör. Så spännande. Hur ska jag överleva tre veckor innan svaret dimper ner i inboxen. 
Får väl göra som alltid annars, fortsätta skriva på någonting annat.
Release Maj och Juni. Ni kommer väl och firar med mig. Mer info kommer. Håll utkik.
 

Sönderbrända bilar

Vad är det som händer i vårt samhälle?
Igårkväll när jag skulle till stan för AW med vänner, stod det tre sönderbrända bilar på pendelparkeringen.

Ställer själv bilen där emellanåt. 
Tänk att komma hem från vart man nu varit och upptäcka att bilen är totalt utbränd. 
Vem kommer på idén att förstöra bilar på det sättet?

Tragiskt, idiotiskt och galet onödigt. 



Kärlek


Kärlek. Så kul. Den här bron har jag passerat såååååå många gånger. Precis passerat. Inte sett. Gått förbi i ovisshet.
Idag stod jag på bron och väntade, väntan gjorde att jag lade märke till alla lås. 
Så coolt! Kolla här...


Och här 


Har ni sett någonting liknande. Här finns lås från flera år tillbaka...

Blev en helkväll på stan med underbara vänner. 




Idag är en sån där dag

Då allt ska hända, ungefär samtidigt. 
Allt måste planeras för att hinnas med. 
 
Mitt i allt detta ska jag försöka klämma in ett pajbak. Min rabarber är redo att leverera. :D
 
 
 
 
 

Baltazar skaver hål i parketten


Känner mig som Baltazar. Vandrar fram och tillbaka, får ingenting gjort. 
Kan varken skriva eller läsa.
Tvätta kan jag, vika och hänga, åtta maskiner hittills. 
Dricka te, sitta i solen och vandra fram och tillbaka. 
Intressant hur hjärnan påverkas. 

Mellan tvätt och te har vi gjort E extra glad idag. Vi åkte och köpte en moppe åt honom. Nu ska han bara ta kortet... Och fylla år. :)





Livet från den ljusa sidan

Idag är en sån där dag när gräset är grönare, himlen blåare och vinden skönare.
Har mailat mest hela dagen, jobbansökningar och lokaltidningar om vår stundande novellrelease.
 
Har också gjort en del för hemmets förbättring vilket känns rätt skönt. Tyvärr har jag varken hunnit eller kunnat skriva på flera dagar. 
Om man bortser från att jag korrat min novell.
 
 
Saker och ting börjar falla på plats. Känns så kul att släppa två olika novellsamlingar med knappt en månads mellanrum. 
Hur som helst. Njut av fredagen, det ska jag göra.
 
Har jag sagt att man ska lägga en hummerkniv i fickan om man vill äta hummer? Behöver jag säga att jag har en champagne på kylning?
 
 

Ho-ho!



Precis så här känner jag mig nu. Klockan har passerat midnatt och min hjärna arbetar för högtryck, trots att jag försökt förklara för kroppen att det är hög tid att sova.


Ögon stora som klot stirrar trött ut i mörkret. Tänker på alla som sover sött. Lyllosar!


I morgon är det fredag. Som tur är. Kommer förmodligen bära nattmössa hela dagen.
"God sömn till alla er som redan sover"

Vad innehöll då goodiebagen...

 
Från början innehöll den John Irving och Jens Lapidus, anteckningsboken från W&W och de tre små barnböckerna. Efter studiebesöket hos Bonnier.
 
När jag var på föreläsningen med Emelie Schepp så fylldes den på med hennes bok Märkta för livet och Nina Larsdotters bok Annan påföljd. Så nu sitter jag här i solskenet och olar om vilken bok jag ska läsa först.
 
 
Emelie är verkligen en idéspruta, jag burkar få höra att jag är en, men här ligger jag i lä.
Så många värdefulla tips hon gav oss under kvällen. Evigt tacksam att jag bokade in mig på den här föreläsningen och jag hoppas att LITET förlag anordnar flera såna här kvällar.
 
Ikväll blir jag ännu en bok rikare, ska på releasefest för " Tills döden skiljer oss"- Anna Lönnqvist.
 
Fram tills dess ska jag "korra" min senaste novell som ska medverka i novellsamlingen Insikter - Ariton förlag.
http://www.alltomskrivande.se/tiden-ar-inte-evigt-jenny-jacobsson/
Release någon gång i Juni.
 

Goodiebag


Efter en lång och härlig dag åker jag hem med en goodiebag med böcker. 

Firade världsbokdagen genom studiebesök på Bonnier. 
Super trevligt och kul att se hur en bok blir till.

Sen var jag på Litet förlags föreläsning med Emelie Schepp. 
Berättar mer om detta i morgon. 
Supertrevligt!

Vad som finns i goodiebagen?
Det får ni se i morgon. :)

Godistorsk och löparskor

Torsk på godiset. Äntligen är det uppätet. Slut. Finito. 
För inte kan man väl slänga gott godis? Nä, det ska ätas upp och tränas bort...
Eller? Hur svårt är det inte att träna bort godis???
 
Hur som helst är godiset slut och löprundan var bättre än någonsin. Kort? Ja, men intensiv. :D
Börjar äntligen få upp tempot en aning. Man kan säga att det lossnar nu, det mesta verkar lossna och min hjärna går i spinn. Har tusen tankar i huvudet som ska formuleras och skrivas ner.
Nya bok idéer, förlagsbryderier, senaste manus funderingar och jobbtankar. Allt och inget snurrar i min hjärna och den bästa medicinen är att snöra på sig löparskorna, ge sig ut i skogen och låta fåglarnas kvitter skölja över en.

Tur att det är ett år till nästa påsk, nu ska jag försöka avrunda påskledigheten med att vara lite nyttigare... Försöka duger.
 
 

På baksidan stod det

På baksidan stod det "Ta med spypåsar - men det är gott."
Fick en inbjuda av lilla Tove - Välkommen på gissa drycken tävling. Kan tala om att drycken såg ut som diskvatten eller möjligen misusoppa. 
Hur som helst skulle vi dricka och gissa smakerna i den.
Jag gissade rätt på senap...
Jessica gissade rätt på bostongurka...
och Oliver gissade rätt på coca-cola...
Ja, det var alla ingredienser och JA den drycken gav spykänslor. Mådde illa i 30 minuter efteråt och jag var inte ensam om att må illa.
 
Så. Vad har ni gjort ikväll?

Har ni någonsin hört

Den här semestern har vi gått mycket. Tror att det sammanlagt landat på 10 km om dagen. 
Igår när vi gick längs havet hörde vi ett knäppande ljud. 
Det var tallkottarna som öppnades. Har ni någonsin upplevt det?
Vi stod länge tysta och lyssnade. Några kottar lossnade och trillade ner av trycket. 
Riktigt häftigt!
Den här helgen har allt slagit ut i Gbg och pollen har kliat i våra ögon. 
När jag kommer hem till Sthlm ska jag göra nytt tallbarrsvatten. 


Tar med mig ett minne från Hönö. Glöm mig aldrig.

Bland snäckskal och solnedgångar



Så häftigt! Ett ställe vi hittade vid en klippa där alla småsnäckor samlats på hög. 


Middag med delar av släkten. Så skönt att äta ute. 


Solnedgång på hönö med picknick. 
Underbar påskhelg med +23 grader! 



Turbo



Turbobakat tillsammans med Stefan och Meja. Choklad- hallonpajer. Här står de för att svalkas av. 
Perfekt efterrätt till middagen ikväll. 
Varför turbo?
För att vi ska iväg, pajbottnarna måste hinna svalna, så jag kan hälla på sista lagret innan de ska stelna i kylen. 
Hönö bjuder på vårkänslor. Ingen jacka behövs idag. 




Påskbrasa och svarta siluetter

I Gbg finns en tradition med påskbrasor. Ikväll har vi beskådat den största någonsin. (I alla fall för oss).


Den lilla brasan ni ser är i storlek med en vanlig majbrasa, något mindre. Den stora är 7 meter hög (!!)
Och den är enbart gjord på granar. På öarna i Öckerö kommun finns en tradition att samla granar och sedan elda på påsk. 
Högst brasa vinner. Den här brasan innehöll 1050 granar och var flera meter bred, stod högst upp på ett berg. 
På vägen upp till toppen var det upplyst med marschaller, väl på där syntes bara svarta siluetter av alla människor. 
Galet mycket folk.

Dagen har varit ljuvlig i solskenet. 

Underbara skärgård. 



Hoppas ni har en bra påsk!


E4 söderut- Regn

Snabbstopp längs E4, regn, fuktiga kläder och skållhett te i pipmugg. Två timmar försenade pga sthlms rusningtrafik. 
Jo, då. Vi har det bra här i bilden. 
Fick precis ett av världens mest efterlängtade mail. 

Glad påsk på er och ät massor av godis!


Curry har redan tröttnat på påsken. 





Påsk och PMS

Det här med PMS är intressant. Nästan alla mina vänner i min ålder har sämre dagar i månaden, då de är nedstämda, sura, arga utan att förstå varför. Så även jag. Ibland har tanken slagit mig, att det skulle kunna ha något med det månatliga att göra. Då har jag satt en kråka i kalendern, men aldrig följt upp den.
För en dryg vecka sen pratade Malou om PMS och hade flera gäster. Jag lyssnade och kände igen vissa delar av det.
De berättade om en app. PMS akuten och jag installerade den snabbt som ögat och glömde bort den. 
Igår fräste jag åt småsaker, kände mig orättvistbehandlad och nedstämd. Kollade min app...
Tänkte att det är slumpen som gör att den stämmer med mitt dåliga humör. (trots att man fyller i lite information där) Dagarna igenom är inte dåliga utan bara korta blixtar, som går över lika snabbt som de kommer.
Idag har det också blixtrat en del. På det hela är jag på bra humör, men det kan vara en trasig penna som får mig att tappa huvudet och koka över. (Helvetes jävla penna!! ...typ ;))
Så, ett tips till alla er som någongång emellanåt känner er nedstämda, oförklarligt arga eller allmänt sura. Ladda ner appen. :D
Nu med appen till hjälp har jag även kunnat kolla upp mina kråkor i kalendern... och ja... de stämmer bra.
 
 
Idag har jag och barnen gjort fågelbon och färgat ägg. Riktigt kul. Fint blev det också.
 
 
Så här enkelt. Koka äggen. Doppa dem i karamellfärg. Den röda och gula är bara vatten och karamellfärg. För att äggen ska bli melerade blanda i vinäger och olja. Vips har ni lika fina ägg som vi. ;)
 
Meja och jag tog en löprunda/promenad i skogen och avslutade med att plocka påskris och torrt gräs till våra fågelbon. Vi såg massor av fjärilar i skogen. Här är en av dem. 
 
 
Meja var på uruselt humör när jag övertalade henne att hänga med mig ut. Efter första varvet i skogen sa hon:
- Mamma, det var skönt att komma ut i skogen. Jag blev glad av det.
Det dåliga humöret lämnade vi där och resten av dagen har hon varit glad. 

Hörde en läkare på teve som sa att om man går 1 tim/3 ggr i veckan så minskar man risken för depressioner med 70%. Det ligger nog mycket i det. :D
 

Fick ett JA - Tackade NEJ

När jag för två år sedan skickade in mitt första manus, så skickade jag det till 10-12 olika förlag. 
Första svaret jag fick var ett antagningsbrev. (!!)
Jag var bortrest (på kurs) när mailet kom och hade fokus på helt andra saker. Förlaget skickade information om hur deras utgivning fungerade. Jag läste det mellan pauserna och skrev att jag skulle höra av mig.
Blev lätt förbryllad. Som debutant hade jag som sagt skickat till flera förlag samtidigt (vilket jag läst att man absolut skulle göra). Nu ville jag vänta och se vad de andra svarade...
Så jag tackade nej.
Korkat?
Nä, inte alls. Med facit i handen hade jag mått dåligt om det manuset gått i tryck. Jag var totalt grön på området och trodde att manuset var jättebra. Nu när jag studerat text i flera år vet jag att det manuset inte hade varit värdigt för tryck.
Oerhört tacksam att jag inte tackade ja. Manuset har ännu inte hittat något förlag, men det är omskrivet så många gånger sen dess att det inte ens är samma story längre. 
Nu skulle jag vara stolt om det gick i tryck, för nu kan jag se de flesta fel en nybörjare gör. (räknar mig inte som nybörjare längre efter 3½ romanmanus)
Så även ett ja från ett förlag är bra att fundera igenom. Speciellt om man är en kalv på grönbete.
 

Videosnutt

Med en utgivning följer en del förpliktelser. Bland annat vill förlaget att jag ska göra en kort film där jag berättar om novellen. Hur svårt är inte det?
Att sitta och prata med sin egen spegelbild på skärmen. Känns galet svårt. Inget blir bra och jag stakar mig och får börja om.
Allt annat är klart, har svarat på frågor som förlaget vill lägga upp på sin hemsida, skrivit författarpresentation, letat fram foto osv... men just den här filmen... Blir galen. Ackkkkkkkkkkksvårt!
 
 

Lucky day

Det kom ett mail med orden:

Det har varit en svår process att välja ut omkring 30 berättelser bland alla dessa välskrivna, spännande och engagerande bidrag. Jag är glad att meddela att du är en av de utvalda.
 
Det här innebär att jag kommer debutera i #Älskanoveller i maj och i den här andra novellsamlingen i Juni. :D
Jättekul!!
 
När brevet kom och jag läste "det har varit en svårt process..." så läste jag in "... och du är inte en av dem" automatiskt eftersom jag har fått en del refuseringsbrev genom åren. Så gissa om jag blev glad när det stod att jag kom med! :D Superduperdunderkul!
Nu ska jag sätta mig och svara på en massa frågor som ska in till förlaget och så ska jag skriva en författarpresentation. 
 
 

Illustratörer

Det här med illustratörer till en barnbok är knepiga saker. Vissa förlag vill ha både text och bilder vid första bedömningen. Det är inte lätt när man inte har någon som kan rita på det sättet i sin närhet.
 
Jag skickar enbart in text till förlag som tar emot text utan bilder, men det gör också att antalet förlag som jag kan skicka till minskar dramatiskt. Trist tycker jag, men det är klart att förlagen gärna vill ha allt serverat så långt det är möjligt.
 
Nu tillbaka till texten.
 
 
 
 

 

.

Hur är det möjligt att tiden går så fort?

Jag har liksom missat att det är påsk redan nästa vecka. Galet. Barnen är plötsligt lediga, min skrivtid minskar och ändå har jag förträngt det. Jag borde ha dubbeljobbat förra veckan och den här för att kompensera.
To late...
Ja, ja. Jag får vara glad för det jag har hunnit. Har ju knappast eld i baken heller, med tanke på att jag inte fått något publicerat än. Det är mer en inre eld som vill att jag ska skriva varje dag.
...och om jag inte gör det, blir jag rastlös och smågrinig. Känns som jag har slarvat bort en skrivdag.
 
Hur som helst. Ikväll har vi haft maraton här, vi har sett 5 avsnitt av Orange is the new black. Nu är kl 00:44 och jag tänker går och lägga mig. 
 
Hasta manana
 

Ligger i soffan och tittar upp på bokhyllan



Inser med ett snabbt ögonkast att där står flera halvlästa böcker, ganska många olästa och givetvis ett gäng lästa. 
Borde jag göra mig av med de halvlästa och de som stått i hyllan i flera år utan att bli lästa?
Förut satte jag alltid en kråka i böckerna jag läs ut, just för att slippa råka läsa om dem. 
Ja, råka, för det finns inget mer irriterande än att läsa en halv bok och inse att jag vet slutet. Usch och fy. 

Boken jag läser nu fångar mig inte riktigt. Jag vill läsa något som biter sig fast. Nu börjar påsklovet och mer lästid finns. 
Här i bokhyllan finns garanterat pärlor, frågan är bara vilken ska jag ta!

Apropå kråkor i böckerna. 
Fick idag ett sms från en vän som tagit en bok ur hyllan på sin arbetsplats. I boken stod det Jenny Jacobsson utläst 2002. Och ja, det är min gamla bok. ;)
Världen krymper när man emellanåt skänker till - eller säljer saker på loppis. 


Vad är väl en bal på slottet

 
...förmodligen en bal på slottet. Hur som helst är mina vänner ute och dansar av sig ikväll. Jag borde varit med men livet ville annorlunda.
Så, medan de har jättekul och svänger sina lurviga, sitter jag i soffan och glor på tv och läser statusuppdateringar på fb. (rätt rastlös om jag ska vara ärlig)
Inte ens en godispåse i sikte... Tyck lite synd om mig nu. ;)
 
Om jag blundar och hoppas kanske det kommer en gottepåse om si så där 1 tim och 45 min. Vi får väl se.
Önskar er en härlig fredagkväll.
 
 

En grå dag är också en dag

En läs och skrivdag. :D
Passar utmärkt eftersom jag passade på igår när solen sken. Passade på så mycket att min första tur på 9 km utökades med en väninnepromenad på 7 km under kvällen.
 
Skrev ett par sidor igår. Insåg att jag är klar med första fjärdedelen.:D Har ingen deadline satt ännu. Väntar med det till jag skrivit klart andra fjärdedelen.
 
 

Det löser sig en vacker dag...

Hur kommer det sig att man säger så? Idag är en vacker dag och ingenting har löst sig. Inte vad jag vet i alla fall. Däremot har jag fått ett refuseringsbrev från ett barnboksförlag. Borde inte refuseringar komma på regniga dagar?
 
Hur som helst. Fick en bra löprunda och det var lite av vad den här dagen handlade om. En del av den vill säga. 9 km totalt, sprang 7 km. Efter ca 2 km fick jag ont i knät,( som jag får emellanåt.) Då gick jag 2 km och sen sprang jag resten. Jätteskönt och det roligaste av allt var att de sista 2-3 kilometrarna kändes absolut bäst.
Under min tur lyssnade jag på pod radio, (vilken bröts vid två tillfällen, sugande. Men det gick snabbt att fixa) Lyssnade på den stackars kvinnan som dömdes av folket som en barnamördare. Fruktansvärt hur människor kan behandla någon för att de "tror" att de vet svaret. Trots att hon blivit frikänd från brott.
Verkligen värt att lyssa på "Dråpmisstänkta barnläkaren på Astrid Lingrens sjukhus." (P3 Dokumentär)
 
Eftersom vi lever i "passa-på-landet-Sveige", så är jag mycket nöjd med att jag passade på att springa min runda och därtill lade jag till en kort cykeltur. Nu bär det av till en gymnastik hall, någonstans söder om söder. DÄR ska jag skriva på mitt nya manus. Tjohooo!
 
På frågan
- När får jag läsa din bok?
Kommer jag hädanefter svara: 
- Du läser den en vacker dag. 
 
Ja, med tanke på att allt löser sig en vacker dag... ja, ni fattar. (var jag så där extremt övertydlig och jobbig nu. Förlåt då!)
 
Med vårens sköna dofter i näsan intar jag ett svettigt omklädningsrum och njuter av det. Varje minut. :D

Ombytt och klar

Redo på alla möjlia sätt.
I samma stund jag skrev ombytt och klar så insåg jag att det är otroligt mycket jag är ombytt och klar för. Inte bara för löpningen som jag tänkte ge mig ut på nu.
Jag är även ombytt och klar för att prova nya erfarenheter i arbetslivet.
Dessutom har jag suttit länge i omklädningsrummet och väntat på min tur att spela matchen, den med förlagen.

Vår första match som spelas den 17 maj känns lite som en korpmatch, det är ju inte min bok, även om den är MIN allra högsta grad. Eftersom den inte hade funnits om inte jag tagit initiativet till den. Än känns det overkligt, det är nog först när jag håller i den som jag kommer känna "jäklar nu är vi igång". På riktigt.
Jag är oerhört glad att jag fick med mig ett helt lag på den resan, novellresan. Ska bli otroligt kul att träffa alla och fira tillsammans.
 
I omklädningsrummet får jag sitta ett tag till. Plötsligt byts man in och får vara med. Den dagen kan komma förr än man anar. Speciellt när man går i väntanstider. Ett mail, ett samtal... sen snurrar det i gång.
 
Jag är mer än redo att spela i de stora matcherna, har förberett mig väl. Vet vilka som kommer att sitta i publiken den dagen det händer, listan är lång. Medan jag väntar tränar jag på allt som har med matchen att göra. Kanske får jag få komma till avbytarbänken och visa vad jag går för. Kanske förr än jag anar. 
 
Men nu, en löprunda längre än vanligt. :D Hur lång? Det får vi se...

Sällskap på tåget


Någon som läst den? 
Tog den tunnaste boken i hyllan, har snart en releasefestbok att se fram emot. Tänkte hinna klart med den här innan. 

Idag blev det spontanfika med två skrivarvänner. Mycket trevligt!
Kul när man med kort varsel kan få till en träff. 

Innan jag drog till stan hann jag skriva ett par sidor, ska sätta mig en stund till när jag kommer hem. 




Präktigare än så här blir det inte

Ja, jag vet. Jag frångick receptet lite, men resultatet blev nästan detsamma. Gott som attsiken. 
En riktigt präktig dag till ända. 
Två tvättmaskiner, en diskmaskin, lagade mat efter recept, varmrätten (lax med saffrans/gräddsås, morötter och palsternacka) hur gott som helst och specialsallad på broccoli, yoghurt, rödlök, pumpakärnor, russin och kryddor. Bakade den här ljuvliga choklad och hallonpajen. Avrundade kvällen med att laga ett par träningsbyxor.
Så.
Ingen mer präktighet på minst en månad.
 
 
Jag glömde visst något... eller hur? Jag gör det i morgon, jag lovar. ;)
 
 
 
 

Bakat klart!

http://mittkok.expressen.se/recept/choklad-och-hallonpaj/
Här finns receptet om ni tycker den ser smarrig ut.
 
 
Nu ska jag sätta mig och fika.:P Bilden är lånad från Mitt Kök. 

Löpning vs bakning

Känner för att baka någonting riktigt gott idag... Typ nu!
Tanken är att jag ska vara klar med middagen när barnen kommer hem, så att de hinner äta innan de tar bussen till träningen. (ungsbakad lax med saffran)
När de väl åkt vid 16-tiden tänkte jag ta en löprunda. Ja, oavsett väder.
Men bakningen då?
Såg ett supersmarrigt recept på tv här om dagen... Kanske blir det något i klass med det. Vi får se.
Hur som helst ska jag ha ett skrivpass direkt efter träningen och då kan det ju vara gott med något smarrigt. 
Bäst att jag kollar in kylen, så jag kan rätta bakningen efter vad som finns hemma. För till affären har jag ingen lust att bege mig.
 
Det pratas om att svenskar tränar mer än någonsin, samtidigt som vi blir allt större. Jag tror jag har svaret på den gåtan...
I alla fall så tänker jag så här:
"Klart jag kan ta en bit, jag har ju tränat..." 
Sen om min prestation väger lika tungt som kakans kalorier, det är inget jag funderar över när jag mumsar i mig.
Om man väl börjar räkna kalorier och ser på displayen på löpbandet att det krävs en låååång löprunda för att bränna lika mycket kalorier som en banan innehåller ... ja, då inser man ju att + kontot är rätt högt. Borde alltså träna dubbelt så hårt om jag ska unna mig allt jag unnar mig idag.
Hm... borde jag strunta i att baka?
 
Nja. Bakning blir det. För jag tycker det är lika kul som det är gott och jag lovar, i morgon ska min löprunda bli längre än idag... För det vet ni väl? Att alla börjar sitt nya liv i morgon...

Ta kommandot över din tid

Idag har jag tagit tillbaka timmen som jag förlorade när sommartiden snodde den.
Hur?
Det var faktiskt otroligt enkelt, man kan säga att det löste sig själv.
 
Har under hela vintern, eller ja, i alla fall under de senaste månaderna följt ett program mellan 21-22, varje måndag och förra måndagen var det säsongsavslutning, så nu har jag plötsligt fått en timme till godo.
Nå väl, det gäller förstås inte varje dag i veckan, men idag känns det som tidshålet är tillbaka och vidöppet. Vad har jag nu ägnat min extra timme till...
Pratat med barnen, ätit sen middag (kom hem 21:15) kokat te och sitter nu och bloggar.
6 minuter återstår. Under den tiden ska jag passa på att maila lite sånt som måste iväg. 
Så, jo. Jag har hunnit med en del på den här extra timmen. :D

Längtar

Det finns få saker jag längtar till så mycket som jag längtar till MÅNDAGAR. Nä, jag skojar inte. Varje söndag tänker jag "Åh, i morgon är det måndag. Jippi!"
( här brukar jag även klappa händerna i lycka).
Om ni tänker, hon kan inte vara klok, hon är den enda människan på jorden som längtar till måndagar. 
Ja, så kan det vara. Men vet ni varför jag längtar då?
Just det. För att jag får skriva ostört!! :D
Så, godnatt mina vänner. Nu ska jag se till att det blir måndag och det fort. 

Det här med kommentarer

Jag tycker det är ett intressant fenomen, det här med kommentarer på bloggar.
Jag läser själv andras bloggar, många bloggar, men har blivit mer sparsam med att kommentera. Det beror till största delen på att jag läser bloggarna via mobilen och den är så jobbig att använda till att "svara" bloggare med. Oftast vill den nämligen inte publicera svaret, när jag väl har knåpat ihop ett. (detta har jag vid flera tillfällen bloggat om och mailat in till blogg.se utan vidare resultat)
 
Ibland svarar jag inte av tidsbrist, det tar tid att läsa och kommentera. Speciellt som man vill hinna läsa många bloggares sidor.
Nu har jag haft extremt dåligt med kommentarer på min blogg de senaste två månaderna, trots att jag fått betydligt fler läsare. Intressant eller hur?
Det är också intressant att jag fått betydligt fler läsare utan att veta varför... Hur har de hittat min blogg?

Undrar om det är så för er som läser detta, som det är för mig. Att man av tidsbrist inte hinner svara. Ibland väljer jag att inte kommentera när ämnet inte berör mig. Men allt som oftast är det mobilens fel. 
När jag väl sitter vid datorn har jag så mycket annat att göra att jag inte läser bloggar.
 
En till sak blogg.se har problem med är att om jag bloggar från mobilen vilket jag oftast gör (att göra ett inlägg på min egen bloggsida fungerar allt som oftast, men jag kan aldrig svara på kommentarer från den) är att inlägget inte kopplas till FB sidan, som den gör om jag bloggar via datorn. Vilket man helst vill eftersom det ger fler läsare.
 
När mina blogginlägg når FB händer det ganska ofta att några väljer att svara på inlägget där. Så gör jag också om jag läser någons blogg som länkats till fb. Det är enklare på något sätt. Där kan man skriva sitt svar, så är det klart. Om man ska svara på bloggen ska man fylla i tre extra fält innan man kan publicera kommentaren.
 
Hur tänker ni om det här? Och hur gör ni?
 

Sommartid, sommarvikt och sommarålder

Sommartiden har påverkat mig mer än vad jag någonsin trodde var möjligt. Att ställa om klockan är ju ingen större deal. Att sen ställa tillbaka vågen tio kilo är inte heller något konstigt, det gör väl alla?
Men...
När det ringer ett företag för en telefonintervju (ang ett jobb jag sökt) så hör jag mig själv svara 40-år på frågan om hur gammal jag är...
Vips har jag ställt tillbaka min ålder med 1½ år utan att skämmas. 
Tänk vad sommartiden ställer till det.
 
Hur har den påverkat er?
 
 

<3

Idag är en sån där dag, då jag liksom motvilligt drar mig för att sätta igång och skriva. Försöker komma underfund med varför. Och ja, det är motvilligt. För den del av mig vill sätta igång nu, nu, nu. Men den andra delen av mig "vill bara"... Kolla fb, läsa bloggar, hänga tvätt och så vidare innan. Klockan är redan 13 och jag har inte ens öppnat mitt manus.
Det beror visserligen inte enbart på att en del av mig vill hänga tvätt. Jag har utfört några måsten också. Sökt några jobb och dessutom letat yrkesrelateradeutbildningar.
Förkylningen är på ett sätt bättre och på ett annat sätt sämre, men kontentan är att jag känner mig piggare och det är viktigast.
Efter gårdagens lilla operation är det blott en liten sårskorpa kvar. Så skönt, eftersom den retat gallfeber på mig med sitt irriterande kli. Glad att jag denna gång fullföljde uppgiften. 
Beträffande min läsning, går den sakta, allt för att boken är för läskig att läsa på kvällarna, då jag oftast har tiden att läsa. Här har vi också en inre konflikt, en del av mig vill sitta på altanen i solen med en stor lyxig latte med grädde och läsa boken, den andra delen vill jobba först och läsa sen...
Jag tror mest på att jobba först, nu medan Meja är i skolan. 
Ute sitter jag redan och latten går snabbt att fixa, så nu mina vänner. Ska jag ta tjuren vid hornen och hämta en krämig latte medan min manusfil laddar upp. 
Önskar er alla en trevlig fredag.
 
 

Det är sånt här som håller mig vaken.

Ord, text, meningar, toner
Manus, papper, datorer, schabloner
Blåbläck, rödbläck, grönbläck, svart
Jag skriver både dag och natt
Redigering, omarbetning, skriver ut
Tänk om orden en dag tar slut
Porto, paket, kilo, vikt
Förlag, bedömning, svar på sikt
Refusering, nej tack, kanske, ja
Kommer det en vacker dag?
Sommar, höst, vinter, vår
Samma svar år till år
Stramar, raderar, börjar om
Och, kanske, känsla, som
Ord skall bort och läggas till
Raderas helt om du vill
Kapitel, sidor, räknar ord
Sidan fem ett saftigt mord
Timmar, dagar, veckor, år
Väntan, tvekan, djupa sår
Svaret, glädjen, skratt, tårar
Svett och klåda ryggen fårar
Champagne, bubbel, fest, snittar
Ordberoende personer smittar
Drömmar, mål, visioner 
Läsarkrets, bok, miljoner
Tv-soffa, tidningsspalt
Allting händer överallt
Skärmtid, heltid, vill ha svar 
Väntar det om några dar'


Operation avlägsna- completed


Bilden på ögat är lånad. 
En sån här liten "blupp" har jag haft på höger ögonlock i flera år. 
Vid några enstaka tillfällen har jag försökt ta bort den själv.
Har läst på lite och de kallas för milier och sätter sig gärna runt ögonen. 
Hur som helst, min "blupp" har kliat de senaste dagarna, så jag tänkte att nu ska den bort. 
Sagt och gjort.
Med pincetten på bilden och skalpellen lyckades jag till slut. 
Nu sitter jag här nöjd, med ett svullet ögonlock. 
Tog bort en för massor år sedan  och den kom aldrig tillbaka. Den satt snett under ögat.
Den här som satt på ögonlocket var väldigt undanglidande och svår att få tag på. Men när jag väl höll den med pincetten blev det lättare. 
Har ni tagit bort sånt här själv någon gång?

Proceduren påminde mig om när jag var runt 13 år och tog hål i öronen med nål (utan bedövning) framför spegeln. Smärtan och beslutsamheten över att inte ge upp förrän allt var klart, var densamma, nu som då. 


Halsont, choklad och föräldrar som bryr sig

Idag lägger jag alla måsten åt sidan (förutom några små saker). Har de senaste två veckorna varit hemma med två sjuka barn i omgångar och nu är det min tur.
Halsont, huvudvärk och oändligt trötthet.
 
Ikväll ska O sova i skolan och laga sin middag tillsammas med klassen i hemkunskapssalen. E åker till Gotland på fotbollsläger och jag tänker ligga på soffan så fort de åkt.
Meja har sånglektion och dit tar hon sig själv, så det blir en lugn kväll. Vilket jag ser fram emot.
 
Dagen har varit lugn, jag har kollat på teve och njutit av bästa sortens choklad. Min absoluta favoritsmak dessutom.
 
Det tackar vi Lindt Lindorkulor för och de är extremt oemotståndliga och krämiga, precis som det står på förpackningen. ;) Lycka i en liten påse.
 
Förra fredagen när O hängde på byn och klockan slog 21:00 så protesterade vännerna högljutt.
Kompisarna:
-Men asså. Seriöst, varför måste du hem redan?
Oliver:
-För att jag har föräldrar som bryr sig om mig...
 
Kul tycker jag och framför allt modigt att våga säga så. Undrar hur hans kompisar tänkte när han lämnat dem.
 
Nu ska jag åka ner till affären och handla hem lite middag. Det får bli tacos idag. 
 
 
 
 
 
 

Trevligt sällskap


Solen skiner, boken känns inte alls så krypande då. 
Men jag vet vem jag tänker på ikväll, när jag precis har tvättat ansiktet och sträcker mig efter handduken. 
Jag kommer INTE möta min blick i spegeln...

Vårkänslor!




Letar lokal

Lokalen vi skulle hyra till vår releasefest har bytt ägare och höjt hyran tredubbelt. 
Nu står vi utan lokal. 
Har ni något förslag så hör gärna av er. 
Alla förslag beaktas. 



Med benen i kors

Jag har förstått att många av oss som skriver får problem med skrivarmuskeln och dessutom med resten av ryggen. För mycket stillasittande förstås. Trots att jag försöker vara aktiv med löpning och långa promenader verkar det hjälpa föga.
 
Hur som helst. Jag var till en kiropraktor förra veckan och rätade ut ryggen. Riktigt skönt. Ska dit i morgon igen. Hon frågade om jag ofta sitter med benen i kors. Ja, det gör jag väl, en hel del tror jag.
Hon bad mig sluta med det omgående, då det ger ryggen ännu mer snedbelastning.
 
Ni kan ana hur många gånger jag lagt märke till att benet av sig själv lägger sig över det andra. Nu är det en kamp mellan mig och mina ben. Att lägga benen i kors när jag sitter är nog vanligaste, känns inte bekvämt att sitta med benen rätt ner. Om jag då säger till mig att ge f... i att lägga benen i kors... Ja, då lägger jag fötterna i kors. (!!)
Ska fråga i morgon när jag ska tillbaka om det möjligtvis kan vara okej. För det är jättejobbigt att driva den här "tänk om - gör rätt" grejen med kroppen.
 
Fördelen när jag sitter i gymnastikhallarna och skriver är att jag har datorn i knäet, då kan jag inte sitta med benen i kors.(fast då, å andra sidan, sitter jag där med ryggen som en makaron)
 
Hur gör ni för att avlasta era stackars ryggar?
 
Bilden är lånad.