Foton, foton och andras foton

Igår skulle jag äntligen ta tag i min slöa telefon och tömma den från alla 2562 bilder. Pigga upp den lite genom att ge den mer utrymme till annat.
Sagt och gjort. 
Kopplade in den i datorn och började systematiskt "kasta" (först spara ner bilderna på extern hårddisk) album efter album.
Det tar längre tid än man tror att få datorn att vilja kasta alla dessa bilder. När det väl var gjort och jag kände att nu, nu är min telefon värd att uppdateras till nya versionen... då händer det som inte får hända.
 
Telefonen försätts i ett läge där den inte går att använda. Minns inte vad "läget" kallades, men det är någon form av vänteläge. Det enda man kunde välja då var att återskapa telefonen till sitt ursprung.
I den här stunden började jag givetvis fundera på när jag säkerhetskopierade telefonen sist och så vidare.
 
För att göra en lång historia kort så tömdes telefonen och efteråt fick jag återskapa sensaste säkerhetskopian som jag tydligen gjort dagen innan. (utan att ha koll på det. Tack! Gången innan var i september...)
Allt kom tillbaka i rätt ordning.
MEN... någonstans i processen har den kopierat in 8 album från min dators bilder. Bilder jag tagit med min vanliga kamera. Nu har jag betydligt fler bilder i min telefon (dock är de borta som jag plockade bort, trodde givetvis att det var dom som kördes in i telefonen igen).
Till råga på allt har jag S alla mobilfoton, en mapp med 560 bilder. Vad jag nu ska med dem till. 
Jo, det blir ett par timmar till vid datorn för att slänga alla dessa bilder.
 
Innan allt detta hände tillbringade jag hela dagen på altanen. Läste bok och umgicks med min granne. Mycket trevligt. Vi planerar nu inför skatesäsongen som snart drar igång.
 
I skrivandets stund har jag precis kört in en Plommonspäckad fläskkarre à la Per Moberg i ugnen. Nu ska jag skriva ut Cv och piffa till mig. För när vi ätit ska vi åka och till gymnastikhallen och där ska jag jobba 2 timmar med texten och ägna en timme åt ett besök på ett företag som söker personal. Allt medan Meja tränar ett 3 timmarspass. ;)

Högläsning

Jag läser högt ur Marions bok "Frostbiten" för Meja. Hon ÄLSKAR läskiga berättelser. 
Vi har som bekant för många olika matlagningsdagar i familjen. När Meja hade sin matlagningsdag här om dagen, satt jag vid köksön och läste högt för henne medan hon hackade lök och fixade med maten.
I mellanåt kom någon av killarna och ville prata med mig. Då röt Meja "Fortsätt läs!!"
Btw maten hon lagade "Viltskavsgryta" var hur god som helst. Recept finns på Mathem.se
 
Nu ikväll fick vi ett tråkigt besked. En pappa till barnens klasskompisar (4 barn i åldrarna 11-18 år) dog i en trafikolycka idag. Av någon anledning körde han av vägen och rakt in i ett träd. Så oerhört tragiskt. 
 
Livet är skört - ta hand om varandra! <3
 
 

I väntan

Sitter i bilen i väntan på S som ska köpa olja till altanen. Solen står högt på himlen och jag har nerhissade fönster. Njuter. 
Meja underhåller mig med skönsång. 
Vi är på väg till ett kalas och därefter ska vi till Emils fotbollsmatch. Fullt ös som vanligt. 
I morgon blir det lugnare. 
Då ska jag läsa och skriva.
 

Sista korren på #Älskanoveller

Extra kul nu när alla noveller har en författarpresentation. Det är ju nu först man vet vem som skrivit vad. :D
Riktigt kul att se. 
Ser verkligen fram emot vår kväll, när vi ska träffas alla tillsammans för första gången.
 
Idag har jag läst lite ute i solen och ändå kryper det av obehag. Du har verkligen lyckats fånga känslan Marion. ;)
 
Jag har inrättat en arbetsplats utanför omklädningsrummet vid gymnastiken. Eftersom jag kommer tillbringa ca 7-8 timmar i veckan i olika idrottsanläggningar, så var det nästan ett måste.
Bild kommer.
Mycket praktiskt att kunna sitta och skriva, då varje pass är mellan 2-3 timmar. :D
 
Ikväll har vi pass mellan 19-21. Längtar.
 
 

Stockholm solar

Stockholm solar. 
Så gjorde även jag i väntan på tiden hos kiropraktorn.
Jisses vad min makaron till rygg knakade. Ska tillbaka på onsdag igen. 
Känner mig flera kilo lättare i kroppen.  

Marion, Marion, jag har bara börjat på din bok och jag inser redan nu att jag bara kommer kunna läsa den på dagtid. :S

Fick sällskap av min förkylda dotter. :)





Josefine och Marion

Igår var det fest och glamour. Idag soffan och sjuka barn.
Livets berg och dalbana.
Vi har suttit tillsammans i soffan och läst, läst och läst. 
Nu är jag klar med "Tiden går så långsamt när man tittar på den" (förra veckans debutant och releasefest)
Kan bara konstatera att det är en bok man inte vill lägga ifrån sig. Jätte, jättebra Josefine Lindén! :D
 
Här på lite förfest med Anneli Stålberg, Eva Ludvigsen, Susanne Ahlenius och Åsa Bonelli.
 
Festen igår var jättemysig. Ikväll ska jag börja på din bok Marion Nyström -Frostbiten.
Här med Nina Larsdotter, Marion Nyström och Ida Axelsson. 

Midnattsvaka

Kom precis hem. Klockan är strax före midnatt. Har kokat en kopp te. 
Behöver varva ner en smula. Funderar på om jag orkar läsa ut boken jag håller på med. Ca 70 sidor kvar. 
Kvällen hos Marion var helt underbar. Många nya och spännande möten, gott vin och goda snittar. 
Egentligen är jag så trött att jag borde stupa i säng, men jag var så sugen på te, har en kopp kvar i bryggaren. 
Några sidor i boken får det allt bli. 
Godnatt!

Nålen i höstacken

Inte idag heller. Nix pix. Fick minsann inte veta något idag heller. Det är en tjurig gammal dam jag har att göra med.
 
Hur som helst har jag haft ett bra skrivpass precis. Tänkte berätta lite om min nya strategi mot förlagen.
 
Alla ni som skriver vet att förlagen alltid "bara" vill ha hela färdiga manus.
Alla vi som skickar hela färdiga manus blir givetvis en del i mängden. Den stora svårarbetade massan. En nobody i ett rum fullt av manushögar. Kan tänka mig hur en förläggare känner när staplar av olästa manus tar upp all tänkbar golvyta. "Hur ska jag hitta nålen i höstacken?"
 
Min nya strategi har varit att skicka ut en bra presentation av mitt senaste manus, där jag bett förlagen återkomma OM de vill läsa hela mitt manus. Inte mindre än sju förlag (av 12) har återkommit och jag har gladerligen skickat in hela mitt manus till dem. I hopp om att den första presentationen har väckt intresse för just mitt manus.
Därmed inte sagt att det blir något kontrakt, men det känns i alla fall som att manuset för första gången får en ärlig chans att läsas. Igenom. Och inte bara "bläddras" i...
Om si så där 3-6 månader lär jag bli varse om det gick vägen eller inte.
 
Fram tills dess skriver jag på mitt nya manus och springer på releasefester. Ikväll är det dags för Marions bok Frostbiten att se dagens ljus. Tyvärr (om jag får säga det) skriver hon skräck och kommer således skrämma skiten ut mig. Jag är otroligt lättskrämd, men jag ska köpa boken och våga läsa den.
 
Innan dess ska jag hinna med dagens långpromenad, duscha, snygga till mig, laga middag och lämna kidzen på gymnastikträningen. 
Så, vad har ni gjort idag? 

I morgon

Får jag nog veta vart damen tog vägen och vilka som tvingade ut henne i ekan. 


Nytt beslut - ny vändning

Ni som följer mig på www.facebook.com/forfattardrommar kunde läsa här om dagen att jag kört fast rejält i mitt nya projekt.
Bestämde mig för att "spara" de sista kapitlet och väva in det betydligt senare för att behålla spänningen.
Idag har berättelsen tagit en helt ny vändning och jag vet inte alls vart det leder...
Så spännande. Tyvärr har jag inte obegränsat med tid att skriva idag, vilket jag verkligen önskar just nu, för jag vill se vart vi är på väg.
 
Nu tar jag datorn med mig ut i solen och skriver de två återstående timmarna där.
 
So long
 

Sköna söndag

Det blev en sån skön dag som jag hoppades på. 
Lite vårfix i trädgården och massor av läsning. :)
I morgon ska jag äntligen grotta ner mig i mitt nya projekt. 

Det här med tid

Idag har jag tid. Massor av tid. Frågan är hur jag ska fördela den, eftersom det är nu jag ska passa på, att göra det jag vill men aldrig hinner. 
Först ska jag ligga kvar i sängen och läsa en stund, något jag oftast vill på helgen men aldrig gör.
Sen blir det go'frukost, länge. Helst på altanen om solen hittat hit.
Här en bild som gör mig glad. Oliver 13 år har ritat den. Enligt honom är det en blandning av våra tre katter, Splitter, Curry och Chili.


Läsa en stund till, förhoppningsvis ute, men annars i soffan.
En löprunda med nya skorna, vi tog en tur igår. Tänkte dubbla den idag. 
Ska skriva ut pappersmanus, det finns ju fortfarande ett par förlag som vill ha papper. Jag vet att mitt manus mäter 24mm (utan kuvert), problemet är att de gula brevlådorna bara tar 25mm höga brev, annars skickas det som paket, vilket inget förlag hämtar ut. (Dilemma)
Naglarna, jag ska måla naglarna och om solen lyser med sin frånvaro kanske jag passar på att se någon film som pockar på. 
Vi får se vad dagen ger. 
Behöver jag tala om att jag är glad att "badrumsrenset" redan är gjort. :)

Skön söndag till er alla.



Doften gör mig knäsvag

Har redigerat text ikväll och när jag klev ut ur mitt gryt slog doften av äppelkaka emot mig. 
Ljuvligt!
Stefan och Meja har bakat och vispat vaniljsås. :)
Så, gofika på er alla. 




Det är det där med morden, mamma.

Igår gick jag och Meja i bokhandeln. Jag på jakt efter dokumentkuvert (som verkar galet svårt att få tag i, inte ens postombuden har dem). Meja 11 år ropar.

- Mamma kom, jag måste visa dig. 
När jag kommer fram pekar hon på hyllan med deckare.
- Mamma, den här hyllan gillar jag bäst. 
- Varför då?
- Mord mamma, det är morden. 
Jag sväljer hårt och lägger märke till att vi står precis framför Dag Öhrlunds bok. Jag påminner Meja om mannen hon träffade på en teater för en tid sedan. Då säger Meja:
- Hälsa honom, att han kan skriva en lättläst sån där bok, full av mord...

Behöver jag oroa mig?  Kan tillägga att Meja skriver läskiga noveller och alltid är det någon stackare som dör... nya Läckberg kanske.

Nu ska vi åka till bibblan och låna böcker. :D Deckare för barn.

 


Fredagsmys - ett minne blott

En ny fredagsrutin har inträtt i vårt liv. 
Gymnastiken. Mejas gymnastik. 
Träning mellan 19-21+ bilresa hem. 21:45 klev vi innanför dörren.
Fixa te och macka. 
Nu 22:10 dimper jag ner i soffan. Så här kommer våren se ut. 
Fördel: Hann läsa massor i nya boken. 


Häftig gymnastikhall. Golvet går att lyfta och under det finns det trampoliner. Så kallade hoppgropar. Tänk om det funnits när jag var liten. 
Trevlig fredag!

Tiden går så långsamt när man tittar på den

Men när man upplever den går den extremt fort. 

Igår debuterade Josefine. 

Jag tror att vi är många med henne som väntat på den här dagen. Releasefesten gick av stapeln i en inredningsbutik nere vid frihamnen. 
Lokalen var full av debutanter och författare som skrivit flera böcker även en handfull förläggare var på plats. 
Josefine (Tiden går så långsamt när man tittar på den) och Susanne Boll (Det enda rätta, Morgongåvan och Hitta hem) sjöng för oss. 

Det bästa med kvällen var den glimrande stämningen, alla kära återseenden och att äntligen få gå hem med boken under armen. 

Den här bilden tog Katarina Persson (90 min). Fr v Anne Liljeroth (Bara människor), Jag (wannabe), Anna  Lönnqvist (Tills kärleken skiljer oss), Ewa Åkerlind (Förläggare/författare till olika diktsamlingar), Eva Rydinger (Fotografen), och en kvinna jag inte träffat förut och därför inte minns namnet på. Förlåt.




Bubbel och babbel

Inte ett ord har jag hunnit med idag. Har haft några "måsten" att bocka av. 
Nu på väg till stan för att fira ett boksläpp. Mer om det senare. 
Innan ska jag möta upp några vänner på Hotell Bliz på Gärdet. 

Här. Ett par mil utanför stan är det vitt.





Vit snö och blodig yxa

Livet som det ser ut idag i både verkligheten och fiktionen. 

Har haft ett bra skrivpass och dessutom gjort något som hängt över mig i säkert 6 månader. Jag tog mig tid att städa badrumsskåpen, alla tre. Så skönt och så fint det blev. 
Lyssnade på sommarpratare under tiden vilket gjorde den tråkiga sysslan lite roligare. 
En hel kasse plast, en halv kasse papper av olika slag och en handfull intorkade nagellack. Mycket skräp som samlats på hög är nu borta. Befriande!

Idag har vi fått mail om att både Meja och Oliver kom in i sina respektive gymnastikgrupper, tjohoo! Grattis till dem båda! :)

Hur mycket snö kan det komma över ett dygn? Tur att jag samlade på vårtecken här om veckan. Lägger upp den igen, så vi inte glömmer hur nära vi faktiskt är. 






Gamla damer är kluriga

Jag tycker så himla mycket om den mystiska damen i mitt nya manus. Hon är verkligen en knepig gammal gumma. 

Skrivtiden för idag är förbi ( om jag inte skriver sent ikväll...)

Nu sitter jag igen i en gymnastikhall full med glada grabbar mellan 9-13 år. Idag är det Oliver som ska testa gymnastik. Något han längtat efter sen har var liten. Dagen är äntligen inne.
Det är verkligen svårt att komma in i en gymnastikgrupp om man inte gått sen man var liten. 


Tänk vad snabbt tiden går ibland

Idag började jag på manus fyra. Började skriva klockan 9, tog med en kopp te till mitt skrivbord. 
När jag kände för att fylla på temuggen var klockan redan 12. :O
Kändes som jag suttit en timme. 
Tiden rusade och orden sprutade ut. 
12 A4 sidor skrev jag. En redig början och jag längtar redan till i morgon. 
Har ett spännande kapitel att skriva i morgon. 

Nu sitter jag i en gymnastikhall och tittar på ett gäng gymnaster. Vi är här för att se om Meja kvalar in i gruppen. 
Tjejerna i gruppen är jättesnälla mot Meja och visar olika saker hon kan öva på hemma. 
Meja som är gammal Cheerleader har inte samman styrka som gymnasterna, men hon är smidigare i kroppen än de flesta här.
Hoppas hon kommer in och att hon vill fortsätta. 


Från ide till gryt

I torsdags kröp jag ut ur mitt ide och jag inser redan att jag står med ena foten innanför igen... 
Vad är det som gör att jag har så svårt att njuta av lite ledighet? 
Rastlösheten.
Jag har verkligen svårt att bara ligga på sofflocket och stirra i taket. 
Klarar jag 30 minuter så får jag vara nöjd med det. 
Jag som aldrig någonsin planerat en mening har plötsligt en hel synopsis i huvudet. 
Och jag intalar mig själv att det bästa sättet att överleva den långa väntan på förlagens svar är att skriva något nytt under tiden. 
Så... Vad väntar jag på? 
I morgon mina vänner, börjar jag på bokmanus nummer fyra.

Trevlig kväll

Idag debuterade Åsa 


Med en diktsamling. I ensamhetens väntrum.

Maria, jag och Åsa.

Bubbel och tilltugg.

En snabb visit gjorde Eva Rydinger. Det var extra kul eftersom vi inte setts på länge. 



Jag, Evas man och Eva. 
Bilderna har Pebbles tagit. 

Releasefest på g

Idag står släppfest på schemat. Ska bli kul att träffa alla och höra författaren berätta om sin bok. 
Men först ska jag köpa en röd ros. 
Vad gör ni en lördag som denna?

Vårboost!

Från min promenad idag.


Smultron och rabarber från tomten. 

Stenen är min favorit längs löprundan. Den ger extra kraft. :)

Njut innan snön kommer tillbaka! 
Trevlig fredag till alla.


Älskar våren

Det är så härligt med sol och små fina blommor. 
Hörde rykten om snö...
Och kallare dagar. 
Nej tack. Det är bra. Det räcker med den snön vi haft. 
Nu vill vi ha sol, vi behöver ljuset och fågelsången. 
Därför ber jag bestämt vintern ge plats för våren och det nu. 
Idag ska jag samla vårkänslor. Ni får se sen. 




Tomtar på loftet

Jisses vilken träningsvärk jag har idag, efter mitt pass med de nya skorna igår. Redan under löprundan kände jag att det tog på nya muskler. 
Träningsvärk botas som de flesta vet med mer träning... Känns så där att ge sig ut med det här vaderna.
 
Känns som hjärnan är tömd. Tom och tråkig. Efter allt jobb med texten då hjärnan gått på högvarv i flera månader är det bara tyst...
 
Jag vågar inte riktigt tänka på nästa idé, rädd att den ska ta över mitt liv med detsamma. Jag vill ha några dagar med tom hjärna, även om det känns konstigt. Vill hinna känna att det faktiskt är skönt när det är helt tyst.
Ja, jag vet. Det låter som om jag har tomtar på loftet, men det har väl alla som skriver. ;)
Eller?

Ut och leta tallbarr

Läste om att tallbarr kan hjälpa mot pollen problem. Så under min långpromenad plockade jag tallbarr. 
Ska bli spännande att se om det fungerar. 


Barren ska läggas i vatten över natten (eller ett par timmar)
Bilden är lånad.
Sen ska man dricka det sakta. :)
Idag har jag känt av pollen. Asp och hassel tror jag det är i luften nu. 

Testade mina "Barefoot" idag. När man springer i odämpade skor blir det automatiskt att man springer mer på trampdynan under tårna än hela foten. 
Här gäller det att börja försiktigt, för här får helt andra muskler arbeta. 




Jo då.

Det blev allt middag på restaurang. Visst måste man passa på att fira när ett manus är så pass klart att det går att skicka ut till förlagen.

I morgon ska jag ägna dagen åt att söka jobb, massor av jobb. Känner ni till något företag som behöver administrativ hjälp?

Fick en fråga idag, om vad mitt nästa manus ska handla om. 
Jag har en tanke om det. Men nu ska jag vila huvudet i några dagar. 
Koppla bort allt vad texter och manus heter. 

Tänk ändå, att det var mitt tredje romanprojekt jag avslutade. Helt galet ju. 
När jag var klar med mitt första kändes det som jag sprungit marathon, nu med lite mer rutin känns det bara skönt. 


Dags att bli social igen

 
och krypa ur mitt ide som jag befunnit mig i de senaste månaderna. Redigeringen är klar och manuset är skickat! Ni läste rätt, det är SKICKAT! Äntligen. :D
 
 
Så här djupt ner har jag grottat i min text. Undrar om jag har några vänner kvar där ute? Får väl börja med några samtal.
- Hej, minns ni mig?
Anspänningen har dock gjort att jag till råga på allt fått en jäkla huvuvärk. Så jag firar mitt ivägskickade manus med två alvedon och ett glas vatten.
Tjohoooo! Nu börjar den eviga väntan och ett liv utanför huset. :D
Redo att möta våren!
 
 
 

Läser du snabbt?

Jag är så kass på att läsa fort. 
Jag försöker och en sida kanske två går bra sen är jag tillbaka i mitt läslunk igen, utan att jag lagt märke till att tempot sjunkit. 

Just nu vill jag ha förmågan att läsa snabbt och effektivt. 


Blir ingen test av nya skorna idag. De regnar nu. :/

Mina nya fina <3

Barefoot. 
Nu ska jag ta löpningen till en ny nivå. Fick dessa igår. Ny variant på barfotasko. 
Stefan köpte såna som har tår, jag provade också men de fanns inte i min storlek. Sen tycker jag att dom e' rätt fula. :S
Jag inte hunnit testa dem än. Men visst är de fina. :)


Har suttit ute och jobbat med mitt manus idag. 
Nu är det inte länge kvar tills jag kan krypa ut i det sociala livet igen. 

För er som inte känner till barfotaskor, så är det en sko som inte har någon uppbyggnad alls. De ska vara bättre för ryggen och knäna att springa i. 
Berättar mer när jag testat att springa i dem. 
Dagens arbetsplats. :)

Första passet utomhus

Årets första arbetspass ute.
Ljuvligt!
Som jag längtat.
 
Våren är verkligen här! :D
 
 

Dubbla varv- bättre tid

Två timmars läsning i solen och två varv i spåret. 
Jobbade med texten till 3 i natt. Nu återstår 60 sidor på första redigeringsrundan. :)
Ska jobba ett par timmar senare idag också. Tjoho! Det går framåt. 
För er som följer mig på fb, kan jag berätta att det blev blåa naglar. Så vad hjälpte det att ha 11 nyanser av rött ;)

Vad händer efter midnatt?

Det kan jag berätta, för nu har jag varit uppe flera nätter i rad.
I natt regnar det, resten av huset sover och jag sitter vid skrivbordet och tänker jobba med mitt manus. Gick och la mig som vanligt runt 23. Trött och säker på att "I natt kommer jag få sova."
   Kl 00:30 klev jag ur sängen. 
Jag ger upp kampen om att vända tillbaka dygnet. 
   Så vad händer då efter midnatt?
Det enda som händer är att jag kommer sitta här och jobba tills ögonen går i kors. Det kan röra sig om en timme till gryning. Vi får se. Kanske händer det att jag gör en kopp te också, men det beror lite på. Mer än så händer inte.
   Utanför ligger gatan svart och öde. Blöt och ensam. Grannarnas fönster gapar mörka. Förutom i ett av husen, där lyser det i tvättstugan. Inte en bil i vårt samhälle. Inte ett ljud. Allt är knäpptyst. Däremot kommer
 nattbussen var trettionde minut. Mer spännande än så blir det inte.
   Antar att det är därför man är ämnad att sova på natten. Det finns liksom inget att göra, förutom att just sova... Eller redigera text förstås.
   Fördelen med nattarbete är att jag får jobba ostört. 
 
Bilden är lånad Fotograf: Sandra Lilja
 
Här på landet lyser som sagt bara grannens tvättstuga...

 

En bra och ha sak

Nu är det äntligen fredag. Den här helgen har jag för avsikt att jobba minst två timmar per dag. Det finns en god anledning till det. Berättar mer fram över.
 
Det bästa med det här yrket är att skrivandet är mobilt. Var helst jag vill, kan jag slå ner rumpan och plocka upp min dator, dock behöver jag tystnad. I snudd på total tystnad.
   Men jag ser stora fördelar här hemma. Oftast sitter jag förstås vid min skrivbord i min ord- och smyckesverkstad. Men ibland i soffan, i sängen, på altanen, och som i natt, då stod jag vid köksön och jobbade.
   Allt är så glammigt runt en köksö i all reklam, familjen samlas, läser läxor och lagar mat tillsammans. 
Men, för en gångs skull stämmer reklamen. 
När vi byggde om köket för si så där 6-7 år sedan köpt vi en köksö och den är verkligen familjens samlingspunkt. Så har ni plats och möjlighet så köp en. :D
   Barstolarna som hör till är aldrig särskilt bekväma om man vill hänga där länge, därför står jag alltid och skriver om jag jobbar vid den.
 
Men den bästa saken jag har, förutom datorn då, är mitt höj- och sänkbara skrivbord. Idag ska jag stå hela dagen. Blir alldeles för mycket sittande i det här yrket.
 
Igår tog jag årets andra löprunda, det går tungt, men det går framåt och tiden ( den som faktiskt driver min löpning framåt) var bättre än i förrgår. Så här i början av säsongen blir det bara korta streckor dryga 3 km. Enbart för att man ska sluta när det fortfarande känns kul, annars vill man inte ut igen.( i alla fall inte jag)
   Jag har aldrig tyckt om att gå i skogen själv, så nu är det "pay-back-time" för barnen.
Allt skjutsande, hämtande och lämnande gör att de minsann får lägga en stund på mig och cykla el springa med spåret runt. När det blir längre sen, då springer jag själv på helt andra ställen.
ujhijhuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuu (här kom Curry och klev rakt över tangentbordet)
   När jag springer och barnen är med så är det alltid en och en, då har vi dessutom god tid på oss att prata enskilt. Utan vare sig syskon eller skärmar som distraherar.
 
Apropå barn.I morse bad jag Oliver 13 år väcka Emil snart 15 år.
Svaret jag fick var.
- Mamma, seriöst. Är det inte dags för honom att bli ansvarsfull...
 

Så kom den till slut

Den högt efterlängtade solen. 
Tar rast i solskenet och ser fram emot en helg med frukost på altanen. 
För enl väderleksrapporten ska det bli massor av sol till helgen. 
Den ska jag passa på att njuta av. Behöver verkligen ljuset nu. 
Har känt mig lika grå som vädret varit under lång tid. 
Jag brukar inte låta vädret påverka mig, men den här mörka vintern har varit lång och sista veckan jämngrå.
Så grå att jag faktiskt funderade på om solarieljus kunde hjälpa lite. 
Inte för att bli brun utan enbart som ljuskälla. 
Har inte solat solarie på 15 år och det är inget jag föredrar heller. Jag vill ha solljus. 
Nu när jag skriver det här, sitter jag med näsan i vädret och njuter av att solen faktiskt värmer en aning. 
Fyller på min vintertrötta depå och fylls av ny energi. 
Härliga sol. Välkommen tillbaka!



Dygnets alla timmar

Det började med en latte för några dagar sedan. En latte alldeles för sent på eftermiddagen. 
En sömnlös natt följde och vips är dygnets timmar i otakt.
Fördelen är att jag har kunnat jobba både på dagarna och nätterna. Eftersom jag ändå inte lyckas somna.
Nackdelen är att jag känner mig konstant orkeslös även om jag får mycket gjort. 
Om vädret tillåter ska jag ta årets första cykeltur i morgon. Behöver luft under vingarna.



Gå inte över ån efter vatten...

 
Utan leta där du står. 
 
Tror att de flesta av oss har en förmåga att krångla till allt. Göra det svårare än vad det egentligen är.
Jag har bestämt mig för att sluta gå över ån för att hitta det jag söker.
Kanske lurar det runt hörnet?
 
Jag vänder på ord, skriver meningar, stryker och skriver om. Tar bort hela stycken och lägger till nya. Ett evighetsjobb utan slut.
Nu längar jag ut, vill kunna sitta ute och skriva. Höra fåglarna och plocka några hallon när jag blir sugen.
 
I boken jag läser nu, har en av karaktärera tagit hem smultronplantor från skogen och planterat på tomten. Det har jag också. Och visst fungerar det. :D 
I fyra års tid har jag fått fina smultron från Gotland precis utanför min dörr. Ser fram emot att äta dem. Det är inte länge kvar nu.
 
 

5 miljoner

Semlor köps idag i Sverige. Kan inte låta bli att undra hur många som bakas "hemma hos."
Jag har bakat 9 st idag.

Lite textjobb idag, har sökt jobb och fixat med cv och personliga brev. 

Har ni ätit semlor? Köpta eller hemma bakat? 




Ett kolsvart hus, en pannlampa och en...

Det är rätt mysigt ändå. Att ligga vaken i ett kolsvart hus när resten av rummen sover. Tror till och med att samhället jag bor i sover.
Ljuset från pannlampan leder mig in i en värld utanför min egen. 
Boken, lugnet som utspelar sig är rogivande och skänker en form av tacksamhet. 
Tacksamhet över att jag har två friska ögon som kan läsa böcker. Utan glasögon eller operationer. 
Ett kapitel till, bara ett...
Sen ska även jag försöka sova. 

Om sanningen ska fram


Så är de inte bara bakade av kärlek och lust. Utan egentligen enbart för att brödburken var tom och ingen orkade ta sig till affären. (Max 10 min gångväg)
Kan man säga att man bakat av lathet och olust?
Hur som helst kom frågan upp när vi åt frukost.

"Varför bakar vi inte scones oftare?"

Kan det vara av lathet...?

Årets första löprunda

Skön känsla att möta våren i skogen. Löpningen blev inte bra då jag den torra luften satte sig på luftrören. Dessutom hade jag lindat knät för hårt och fick blodstopp. Orutinerat jag vet. 
Men jag tog mig runt. Och nu... Nu ligger vårskogen inbäddad i snö. :O
Så det dröjer nog till nästa löprunda. Får hålla tillgodo med löpbandet på gymmet så länge. 

Nu längtar jag till boken jag börjat läsa på. :)