Här slog jag upp första sidan i Fotografen av Eva Rydinger.

Jag läste 100 sidor innan jag reste mig ur stolen. Inte bara för att den var bra utan för att tid fanns. Faktum är att jag hade mycket tid för läsning den här helgen och bestämde mig helt enkelt för att läsa i kapp... Ja, jag kände att jag låg efter lite. (dock inte längre). Idag 19:00 slog jag ihop boken. Så här kommer en liten recension av den. Håll till godo.

Fotografen är en bok som berör. Jag vill träffa Vanja i verkligheten. Jag vill sitta i hennes prunkande trädgård på slitna trädgårdsmöbler och dricka bubbel. Hon känns så levande, hon berör livsöden som tillhör var och varannan i verkliga livet. Jag hade hoppats att hon skulle ta in Jonatan och fota honom och ta reda på mer om honom. (kanske i bok två?... om det kommer en sån) Det märks tydligt att boken är skriven för kvinnor. 

Det är en varm och hudnära bok om livets pussel och förnekanden. Hon ger en mycket skicklig och professionell bild av att vara fotograf. (var faktiskt tvungen att läsa vad Eva jobbar med. Blev inte förvånad när det stod Copywriter)

Om jag fick önska skulle en av hennes fantastiska bilder i boken (tex bilden av Margareta) vara på omslaget. Men jag förstår varför hon har omslaget hon har. ;) Väl värd att läsa. Man kan inte tro att detta är Evas Debut! Vill även gratulera Ordberoendeförlag som tagit in den här. Det är ett lyckokast.