Hur kunde jag glömma?
Först och främst tänker jag nog på mig själv. Skriver det jag gillar mest och bäst. Garvar åt mina egna skämt. Jublar åt min egen genialitet. Haha, första utkast är härligt att skriva, när man inte behöver ta fram sin inre kritiker utan bara kan leka.
Men för att fortsätta svara på frågan så tänker jag ibland på mina testläsare och tänker att vissa saker kommer de nog gilla.
Jag gör som du och bara skriver.
Mja, en enda specifik läsare vet jag inte om jag ser för mig, mer en målgrupp kanske. Även mer specifikt som "de som gillade de och de böckerna och den typen av filmer", "de som läser för att ---", osv. försöker kartlägga dem på det sättet. ofta är jag själv inkluderad i den gruppen, även fast jag skulle kunna tillhöra helt olika grupper med. 90 tex vänder sig till en viss målgrupp, medan min nya har en som är lite annorlunda, men själv passar jag in i bägge, av olika anledningar. Gud, det här låter supersvamligt! :)
Inte medan jag skriver. Aldrig. Det skulle vara att analysera medan jag skriver och det är helt förbjudet. Börjar jag med sånt då analyserar jag allt jag skriver och det blir bara skit. Skriva är skriva liksom. När jag väl har texten funderar jag. Och analyserar. Sen kan jag avgöra målgrupp snarare än en läsare.
Njae, det gör jag nog inte. Däremot är min berättelse precis en sådan jag själv älskar att läsa. Så i praktiken skriver jag för samma målgrupp som böckerna jag läser är skrivna för. Typ. :)
Nej jag har inte plats för vad andra kan tycka när jag är i utkastfasen. Som flera andra skriver jag det jag själv gillar. Vid redigeringen kan jag däremot fundera på vad en förläggare skulle tycka om det jag skriver.