Än så länge har jag aldrig sett mitt skrivande som en börda. Vissa som skriver upplever motstånd att ta sig tid att sätta sig.

Här är det tvärtom. Jag längtar till varje tillfälle. Idag har jag varit ensam hemma. Stefan och kidzen har varit i Flottsbro. Katterna har sovit. Tystnaden i huset har gjort att jag har hört hur de snarkar...

Hur ofta händer det?

 

Nu har jag suttit här sen 12:30 (kl är nu 17:44) Dags att stänga ner den här burken och fixa lite lunch. Sen ska jag ta mig ner till gymmet och väcka kroppen lite. För mycket stillasittande kräver rörelse.

Det som slår mig när jag skriver är hur kul jag tycker att det är när jag får följa mina karaktärers upptåg och hur de löser sin vardag. Ska bli spännande att se hur det går för dem.