Ännu ett refuseringsbrev med fina ord. En gripande berättelse som verligen berör. Vi önskar dig lycka till hos ett annat förlag. Givetvis är jag även denna gång tacksam, dels för att de faktiskt har läst hela manuset och dels för att de är vänliga att ta sig tid till att skriva några personliga rader till mig. MEN NI FATTAR! 
Jag vill ha ett förlag! Och jag vill ha det NU!

Förra refuseringen som också kom den här veckan lät så här: Du skriver mycket bra och har ett fint språk. Vi önskar dig istället lycka till på annat håll.

Anledningen i båda dessa fall är att förlagen söker feelgood. Mitt manus är nog mer feelgood and bad. ;) Alltså inget renodlat feelgood manus. Jag har ett behov av att lägga in spänningsmoment i mina berättelser eftersom jag vill att läsarna ska sträckläsa mina böcker. Verkar svårt för förlagen att kombinera feelgood med spänning. 
Jag tycker att den kombon passar perfekt. 
Feelgood, lite bad och spänning. Kan det bli bättre?
Ja, tydligen kan det det eftersom jag får fina refuseringsbrev. ;)

Hur som helst. Jag väntar fortfarande några svar så loppet är inte kört och jag hoppas att alla lyckönskingar jag fått från dessa förlag leder någonstans.

Och ni? Vad gör ni?