Ibland tänker jag att det är tur att jag inte vet hur många gånger jag måste gå igenom ett manus innan det blir så nära perfekt det någonsin kan bli. 

Jag har ingenaning om vilken vända jag är inne på med det här manuset men ska jag ge mig på en vild gissning så ligger det nog mellan 6-7 ggr. 

Det är inte mycket kvar nu. Men sen...

Då ska det "rättas in" i Word och därefter ska allt läsas ytterligare en gång så det inte smugit sig in några hål eller missar. 

När man, som jag gjort i det här fallet tagit bort en ganska stor del har jag också tvingats lägga till en annan. Då är det extra viktigt att se så att historien fungerar igen. 

Förut tog jag mig an redigeringen på samma sätt som storstädning. Fylld av bävan och tristess.

Men nu älskar jag redigeringen, det är väldigt kul att se någonting nytt växa fram. 

Städningen...

Nä, den är precis lika tråkig som alltid men känslan när det är rent och fräsch är densamma. 

Ha en härlig dag!